Godartad prostataförstoring

Prostata är en könskörtel, som omsluter mannens urinrör just nedanför inmynningen i blåsan. Körtelns tillväxt och funktion är beroende av det manligt könshormon (testosteron), vilket bildas i testiklarna. En normalt fungerande prostata utsöndrar ett sekret som är nödvändigt för de spermiernas funktion. Hos den yngre mannen väger den fullt utvecklade körteln 20 till 25 gram. Med tilltagande ålder tillväxer dock ofta prostata på ett godartat sätt. Enligt medicinskt språkbruk kallas detta benign prostatahyperplasi, ofta förkortat BPH. Orsakerna till denna tillväxt är inte kända. Vi vet från olika vetenskapliga studier att mer än hälften av alla män som är äldre än 60 år har prostataförstoring och vid 80 års ålder beräknar man att åtta av tio män har förstoring av körteln.

Symptom

Knappt hälften av alla män med godartad prostaförstoring upplever symptom, som beror på att den växande körteln komprimerar (pressar samman) urinröret och därmed leder till att urinblåsan måste utveckla mer kraft för att orka tömma ut urinen. Ett tidigt tecken är att urinstrålen blir allt svagare med åren. Ofta upplever man inte detta som något större problem och det fodras heller ingen utredning eller behandling. För vissa män tilltar problemen på så vis att det kan bli bekymmersamt att tömma blåsan. Man får kanske krysta eller kasta vatten i flera omgångar. Det som oftast för patienten till läkare är att i denna situationen börjar inte sällan blåsan ge upphov till ytterligare problem som täta trängningar till vattenkastning både på dagen och på natten, vilket ger sömnproblem med trötthet under dagen som följd.

Det är viktigt att veta att godartad prostataförstoring inte är det samma som prostatacancer och att förstoringen inte heller leder till cancer. Däremot är det så att godartad prostataförstoring kan förekomma samtidigt som prostatacancer, vilket man alltid beaktar vid utredning av vattenkastningsbesvär.

Komplikationer

Allvarliga komplikationer till prostataförstoring är ovanliga. Om det blir svårt för urinen att passera ut via urinröret kan detta leda till dålig tömning av blåsan. Risken finns att den urin som då ständigt finns kvar blir infekterad och patienten får då problem med urinvägsinfektioner. Det händer också att hindret för urinen blir så uttalat att det blir totalstopp (urinstämma).


Hur undersöks godartad prostataförstoring?

Läkaren tar reda på vilka symptom och besvär du har. Oftast får du även fylla i ett standardiserat frågeformulär och du får också frågor om din hälsa i övrigt. Rutinmässigt kontrolleras blod- och urinprov för att bestämma njurfunktion och för att upptäcka infektion eller annan orsak inom urinvägarna till symptomen. Prostatakörteln undersöks genom att ett finger förs upp i ändtarmen, så kallad rektalpalpation. Blir du undersökt av urolog görs inte sällan en ultraljuds-undersökning av prostata för att mer exakt bestämma hur körtelns storlek.

Om man på detta sättet finner en förstorad prostata hos en medelålders eller äldre man som har tilltagande problem med att kasta vatten, och om man samtidigt uteslutit andra orsaker till problemen, ligger det nära till hands att ställa diagnosen symptomgivande, godartad prostataförstoring. En undersökning återstår dock, nämligen att påvisa svag urinstråle och samtidigt kontrollera om blåsan tömmes på ett acceptabelt sätt. Urinflödesmätningen kan göras med en speciell apparatur (vanligtvis endast vid urologiska mottagningar) eller, i en förenklad form, genom att du själv mäter hur lång tid det tar att tömma första decilitern urin. Om urinstrålen är svag är detta oftast ett tecken på att det finns ett avflödeshinder. I vissa fall önskas en mer avancerad undersökning, cystometri, som endast utföres vid specialkliniker. Undersökningen göres om man misstänker att den svaga strålen orsakas av att blåsans muskulatur är svag, ett fenomen som kan ses hos exempelvis patienter med diabetessjukdomen.

Undersökningarna ovan är de vanligaste förekommande i diagnostiken av godartad prostataförstoring. Det finns förutom dessa, även andra undersökningar som kan bli aktuella:

Cystoskopi:
Ett tunt kikarinstrument (cystoskop) förs in genom urinröret. Metoden gör det möjligt att granska prostatakörteln och urinblåsan inifrån.

Urografi:
Kontraströntgenunderökning av de övre urinvägarna (njurar och urinledare, vilka leder urinen ned till blåsan).

Ultraljud prostata:
Genom att en speciell ultraljudssond förs upp i ändtarmen kan prostatakörtelns storlek mätas. Med den metoden går det också att undersöka och ta prov från cancermisstänkta förändringar.

När ska godartad prostataförstoring behandlas?

En förstorad prostatakörtel är som sådan ingen anledning till behandling. Det är inte säkert att körteln blir större än den är vid undersökningstillfället eller att symtomen förvärras med tiden. Prostataförstoringen behöver därför bara behandlas om symtomen är så allvarliga att de leder till besvär eller om njurarna och urinblåsan riskerar att bli allvarligt skadade. Det är viktigt att du funderar över hur mycket besvär du har. Hindrar de dig från att göra vissa saker, som att gå på stan, på middag eller på bio? Skulle du må bättre om besvären försvann? Vill du behandlas nu? Kan du avvakta och se?


Hur kan godartad prostataförstoring behandlas?

Idag finns det flera olika behandlingsalternativ: avvaktande behandling, medicinsk behandling, kirurgi och nyare metoder, till exempel värmebehandling med mikrovågsteknik. Kirurgi är det effektivaste sättet att få bort hindret för urinflödet, men innebär större risker än andra behandlingar. Vid allvarliga komplikationer till sjukdomen, eller vid risk för allvarliga komplikationer, kan kirurgi vara det enda behandlingsalternativet.


Avvaktande behandling

Om du inte har alltför mycket besvär kan du och läkaren komma överens om att avvakta med behandlingen. Eventuellt innebär detta att du behöver genomgå kontroller under den tid du avvaktar. Besvären kan vara oförändrade, men de kan också bli lindrigare eller allvarligare.


Medicinsk behandling

En sorts tabletter som kan minska besvären kallas alfablockerare. Dessa får muskulaturen i urinröret och kring prostatakörteln att slappna av. Om dosen är för hög kan man få biverkningar som huvudvärk, yrsel, trötthet eller lågt blodtryck. Det finns idag ett flertal olika preparat av denna sort att tillgå, I Skåne rekommenderas för närvarande Alfadil BPH.

Ett annat preparat kallas finasterid (Proscar). Detta medel påverkar hormonomsättningen i prostatakörteln och minskar dess storlek. Hos vissa män lindras på så vis vattenkastningsbesvären, även om det ibland tar lång tid, upp till sex månader.


Kirurgisk behandling
Det effektivaste sättet att behandla godartad prostataförstoring är olika former av kirurgi. Behandlingen kan medföra komplikationer, men dessa är tämligen ovanliga. För flertalet patienter minskar prostatabesvären genom kirurgisk behandling, men vissa symtom kan kvarstå efter ett ingrepp. Risken att i framtiden få prostatacancer minskar inte genom en operation för godartad prostataförstoring.

Kirurgi rekommenderas vanligen om prostataförstoringen medfört total oförmåga att tömma urinblåsan ("urinstämma"), störning av njurfunktionen, upprepade urinvägsinfektioner, större blödningar från prostatakörteln och stenar i urinblåsan. Även vid andra betydande besvär kan kirurgi vara det bästa behandlingsalternativet.

Den vanligaste kirurgiska behandlingen kallas transuretral resektion av prostata, förkortat TURP. Patienten bedövas och prostataförstoringen tas bort i bitar genom ett instrument som förs in genom urinröret. Den opererade har kateter ett par dagar och stannar oftast på sjukhuset i två eller tre dagar. Omkring 1-2 procent av dem som genomgår TURP kan få besvär av urinläckage. Risken för impotens efter ingreppet är mycket liten hos män med normal sexualfunktion. Däremot är det vanligt att sädesvätskan - ejakulatet - inte kommer ut via urinröret efter en TURP. Sädesvätskan går istället bakåt, in i urinblåsan.

Ett liknande ingrepp kallas transuretral incision av prostata, förkortat TUIP. Ingreppet är mindre än TURP och vårdtiden ibland kortare. Ingreppet innebär att urinröret vidgas så att urinen passerar ut lättare.

Öppen prostataoperation används ibland om prostatakörteln är kraftigt förstorad. Ett operationssnitt görs då genom nedre delen av buken och de förstorade delarna av körteln tas bort. Tiden på sjukhus, med kateter, blir ungefär en vecka.

Nyare metoder

Under de senaste tio åren har man runt om i världen bedrivit en forskning och utveckling i syfte att ta fram en behandlingsmetod som har operationens fördelar vad gäller behandlingseffekt men som saknar kirurgins nackdelar i form av komplikationer och inneliggande sjukhusvård. Dessa nya tekniker har samlats under begreppet ”minimalinvasiva tekniker vid behandling av godartad prostataförstoring” De flesta sådana metoder bygger på att den förstorade prostatavävnaden förstörs med hjälp av värme som tillförs prostatakörteln med mikrovågor, laser, ultraljud eller högfrekvent elektrisk ström. Av dessa metoder är det idag mikrovågsbehandling som kommit längst i utvecklingen och börjat etableras som ett gott alternativ till operation.


Mikrovågsbehandling i Lund

Vid Urologiska kliniken i Lund har särskild form av mikrovågsbehandling (feed-back-TUMT eller PLFT, utvecklad i samarbete med företaget ProstaLund AB) kommit att ersätta operation för flertalet av patienterna med godartad prostataförstoring. Sedan april 2002 är denna mikrovågsbehandling etablerad i klinisk praxis, vilket innebär att patienter som så önskar kan få denna nya typ av prostatabehandling utförd. Fördelarna med behandlingen är att man som patient slipper att bli inlagd på sjukhus och genomgå operation under spinalbedövning ”ryggbedövning”) eller narkos. Patienterna behandlas i samband med ett vanligt mottagningsbesök. I lokalbedövning placeras en kateter i urinröret och via en mikrovågsantenn upphettas prostatavävnaden på ett sätt som kontrolleras genom att den behandlande läkaren anpassar värmeavgivningen med ledning av temperaturmätningar i prostatakörteln. Behandlingstiden är en halv timme eller som mest en timme. Vi följer kontinuerligt upp resultaten av dessa behandlingar och har idag resultat som är lika bra som de efter operation. Om dessa goda resultat håller sig lika länge som de efter operation är naturligtvis för tidigt att idag bedöma eftersom behandlingen är ny. Självklart finns det också nackdelar. En sådan är att den behandlade vävnaden inte omedelbart försvinner från prostata, utan istället stöts bort under en period efter värmebehandlingen. Det är därför nödvändigt att ha en urinrörskateter under ett par veckor och därefter kan denna tas bort. Under läkningstiden är det dessutom vanligt att patienten har besvär med trängningar till vattenkastning under en eller två månader och behöver då oftast medicinera med smärtstillande medel eller antibiotika under en del av denna perioden. Liknande besvär har man också efter operation, dock oftast under en något kortare tid.

Skriv ut dokumentet  |  Till startsida